Högkänslig igen.

Jag på väg ut från min arbetsplats. Möter kollega i dörren. Hon stannar för att prata. Jag noterar hennes blick. Röda ögon. Stress. Frustration. Jag hör det som hon inte säger. Jag vet vad det är hon inte säger. Samtidigt som lyssnar till det som hon verkligen säger.

På jobbet. I samspråk med en annan kollega. Jag hör det hon inte säger också. Det hon inte säger av artighet för att hon lyssnar till vad jag pratar om. Men jag hör henne. Och jag vet vad det är hon vill säga innan hon har sagt det.

0c52b5a5936dd9819fe7d871f8ef6f3e

Jag har så mycket folk omkring mig hela dagarna. Hotellet kryllar av kollegor. Och det kryllar av gäster. Och jag läser av dem hela tiden. Låter kanske lite löjligt men det är så det är. Jag bara ser och vet saker. Introvert, intuitiv och högkänslig. Tjolahopp. Grattis, Pia!

Ibland dyker jag på någon som ser och hör som jag. Häromdagen, på jobbet, stressade jag omkring som faan. Mest inombords. Jobbade snabbt och fixade och donade. Då, helt plötsligt säger en  kollega till mig att komma ner lite. Komma ner i andning och komma ner på jorden. ”Du har det lugnt idag, Pia! Ingen anledning att stressa som du gör just nu!” BAM! Han hade rätt. Men det häftiga var ju att han SÅG. Inte många ser mig även om jag har många runt mig om dagarna. Men han såg. Och jag har inte riktigt kunnat släppt tanken på orden han sa. ”Pia, jag ser att du är uppe i varv. Varför är du det?” Och jag som trodde att han stod och jobbade och skötte sitt. Och det gjorde han, han skötte sitt men samtidigt såg han vad som pågick omkring honom. Precis som jag gör. Jag älskar stunder som dessa. När världen liksom stannar. För att jag har mött en varm och seende människa.

a167a6576b4c477d18b66bbfefe7dcec

Jag har läst någonstans att 20% av befolkningen är högkänslig och det är ju ganska många eller hur? En femtedel. Fördelade jämnt på män och kvinnor. Inget konstigt i det. Jag älskar att vara högkänslig för jag vet så mycket om vad som händer runtomkring mig. Men man blir ju också jäkligt utmattad av all information som bara strömmar in hela tiden. Därför är min lediga tid så viktig. Jag behöver min ensamhet. Med så lite interaktion som möjligt. Genom åren har jag stött på så många människor som inte förstår mig och mitt stora behov av tystnad och ensamhet. De har tagit det personligt och bland t.o.m. angripit mig med smutskastning. Idag ser min vardag helt annorlunda ut. Antingen har det blivit mer allmänt känt att vissa människor behöver ensamhet, tystnad och återhämtning eller också har jag blivit mycket bättre på att informera min omgivning på ett snyggt sätt om mina behov.

Igår, när jag mötte honom igen, så sa jag till honom att jag inte hade kunnat släppt tanken på det han hade sagt till mig den där morgonen. Och inte bara det han sa utan också anledningen till att han sa vad han sa. Han ville mig väl. Att jag skulle landa lite och ta det lugnt. Han hade tid mitt i sitt arbete att sträcka sig ut och säga ett snällt ord till en kollega. Värme och omtanke. Sånt gör mig så lycklig :-).

71MXYa0rnkL._SX425_

Vilka bra dagar jag har! Att det bara är möjligt! Jag nästans spricker.

Kram

Pia

Om Frihet i blodet

Hej och välkommen till min blogg, Frihet i blodet. Fr.o.m Mars 2016 skriver jag på bloggen som finns på min hemsida. Ni är varmt välkomna dit: www.piagustafsson.se . Frihet i blodet ligger kvar orörd och för alla att läsa men som det ser ut i skrivande stund kommer inte jag att skriva några nya blogginlägg. Ljus och kärlek Pia Om du är intresserad av personlig utveckling, självkänsla, andlighet, attraktionslagen och livsförändringar så kommer du att känna igen dig här på bloggen. Jag skriver helt ur mitt egna perspektiv och mina egna reflektioner och jag hoppas att det kan inspirera och/eller motivera dig. Jag själv påbörjade en livsförändring 2013. Det var dags att stanna upp och hitta den jag i själva verket var djupt där inne. Personlig utveckling har alltid varit en stor del av min person. Nu tog jag det ett steg längre. Jag började fördjupa mig i mitt intresse andlighet och jag började jobba med attraktionslagen. Jag gick från att vara vegetarian till att bli vegan, från sambo till singel. Från yta till djup, till ett för mig meningsfullt liv som alltid legat närmast men som jag aldrig haft möjlighet att leva fullt ut. Jag flyttade från östkusten till västkusten. Från bostadsrätt i Västerås till att hyra ett pyttlitet hus strax utanför Hunnebostrand. Bytte yrkesinriktning från säljjobb i storstan till härliga möten på en stor konferensanläggning på liten ort. De närmsta åren skulle komma att bli de mest utvecklande och de mest utmanande jag någonsin upplevt. Och de mest skrämmande. Att lägga ut min tankar i offentligheten via min blogg t.ex. är en av de största rädslorna jag övervunnit. I ett led till den livsförändring jag önskade göra beslöt jag att downshifta 2014, dvs gå ner i arbetstid och minska på konsumtion för att istället ägna mig åt sådant som är mitt innersta jag. Jag ville utbilda mig inom coaching, skriva, spendera tiden i naturen ihop med min aussie Matilda och ja, bara leva ett lugnt och stillsamt liv och ta mig tid. Frihet har alltid varit ett stort och betydelsfullt ord för mig med så mycket innebörd på så många olika områden. Att göra vad jag vill med vem jag vill när jag vill och hur länge jag vill. Därav namnet på bloggen. Jag är diplomerad mental coach och utbildar mig idag till certifierad livscoach. Jag är född 1967, är skild och har 3 vuxna barn. Min bakgrund finns inom eget företagande, sälj och service. Jag har även en examen i ledarskap, marknadsföring, ekonomi och försäljning. Jag hoppas du blir inspirerad av det du läser, det skulle vara min stora glädje. Säg gärna hej i kommentarsfältet och/eller gilla min fb-sida som du hittar till höger här på sidan. Du är varmt välkommen! ”Creative people are easily bored, they like to take risks and they make mistakes – lots of them, they do NOT like rules, and they have BIG dreams. They ”think” with their hearts.” Namaste Pia
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Högkänslig igen.

  1. Koehler skriver:

    Jag skulle säga att många ser, många känner och många vet. Men att det inte är många som vågar hjälpa eller gå vidare i handling, att dem inte vet vad som är bäst. Att låta det rulla av personen själv eller att det är bättre att man talar med personen.

    Liked by 2 people

    • Frihet i blodet skriver:

      Ja, det där stämmer nog. Att det kanske handlar om rädsla. Jag själv har inte alltid sträckt ut handen i rädsla för hur jag ska uppfattas. Men nuförtiden är jag inte rädd längre :-). Hur jag uppfattas ligger i mottagarens sinne och är helt utanför min kontroll. Tack för din kommentar!
      Kram
      Pia

      Gilla

  2. iamittilivet skriver:

    Tänk så bra det kan bli när vi ser varandra!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s