En härlig helg helt enkelt

Ligger hemma i sängen, ligger här och skriver. Smälter den bästa helgen någonsin. Tror jag. Just nu kan jag ialla fall inte komma på en bättre helg. Och då är det bara lördag ännu. Lördag kväll. Hela söndagen är kvar. Jag har upplevt så mycket härligt de senaste 24h att jag är helt salig. Jag svävar omkring. Mår bra. Och är så varm av all kärlek och värme människor visat det här dygnet. Och också över att fått vara nära viktiga människor i mitt liv.

Bussen ner till Göteborg igår. Sofia på tåg genom Sverige, också hon mot Göteborg. Sonen, min prins, som jag aldrig träffar finns i dockhuset och tar hand om Matilda. Mat och dryck inhandlat till honom. Värme i kroppen över att se honom. Att höra hans röst. Att se Matildas reaktion när hon ser sin bror ;-). Magnes och Matildas möte. Prinsen är hemma med hela sin ande. Men vårt möte blir inte långvarigt. Jag är mentalt redan i Göteborg.

Av på Backaplan. Promenad hem till Tove och Jonas. Tove öppnar men jag kan inte ta henne i min famn för hon tränar sin hund Jessie vid ytterdörren. Men sen fick jag krama. Vi har ca 2 h på oss för att färga mitt hår silver. Först 2 omgångar blekning. Och herregud vad vi skrattar. Jag ser inte klok ut!! Tårarna sprutar och magen värker. Sen i med silverfärg. Sköljning. Och håret är vitt!!! Inte silver! I med en omgång silver till. Återigen samma visa. Mitt hår är kritvitt. Herregud! Panik och gapskratt. Jag missar Sofia vid tåget. Hon får gå till hotellet själv medan Tove lägger i färg för andra gången. Men håret är och förblir vitt! Inget att göra. Finns annat som drar i mig än hur jag ser ut i huvudet. Jag vill träffa Sofia. Äta. Och gå på Foo Fighters!! Färga håret för jag göra imorgon.

Tog spårvagnen ner till centralen. Mötte upp Sofia. Så härligt med människor som man känt länge och som man kommit nära. Vi gav oss ut på avenyn. I stekande sol hittade vi en uteservering att äta på. Vitt vin. Och tjejsnack. Catch up. Lyssna. Och berätta. Tillbaks till hotellet för att möta upp Tove och Jonas. Tove hade överraskat Jonas med Foo Fighters-biljetter då han fyller år i dagarna. Vi fyra gav oss av mot Ullevi. Prat och skratt. Sol och sommar. Min dotter, svärson och väninna. Ju närmare Ullevi ju mer växte sig förväntan starkare och starkare. Konsert och sommar. Love it. Likasinnade överrallt.

In på arenan och hitta våra platser. Och Foo Fighters går på. Asså känslan! Jag kan inte beskriva den. Jag glömmer tid och rum. Glömmer andra människor. Det är musik och det är jag! Låt nr 2. Plötslig tystnad. Var tog Dave vägen? Bandet spelar vidare. Spelar mer. Och tystnar. Vad händer? Sen Daves röst. Vi ser honom inte. Hör bara. ”Jag bröt precis benet. Förlåt. Jag måste avbryta. Men jag lovar att komma tillbaks.”

Vi fattade ingenting. Va, ska vi gå hem igen? Bandet spelar covers på Daves begäran. Efter ett tag blir trummisen avbruten av någon i besättningen. Dave is coming back. Asså, helt crazy. Men Dave blir utburen på scen igen. Lindad fot och en i sjukvården som håller hans fot på plats medan Dave kör igång igen! Vilken respons från publiken. Vilket vrål! Alla blev helt galna. Dave inkluderat! Sen avbryter han framträdandet igen. Sjukvårdare är framme och säger till honom att han måste gipsa. Han bärs av scen igen. Bandet spelar covers. Och slutligen kommer han tillbaks upp på scen. Sitter på en stol. Benet gipsat på en pall. Och han pratar med publiken. Tackar för att vi stannat kvar. Tackar för att vi kom från början. Publiken helt galen. Kärlek!

Under hela framträdandet pratar han jättemycket med oss. Han skämtar och får alla och skratta. Vid ett tillfälle är han så berörd av vår uppskattning och kärlek till honom och bandet att hans röst bryter sig. Han pausar innan han börjar prata igen. Och man hör hur rörd han är. Brutet ben och en konsert som inget annat jag någonsin varit med om. So much love. Jag stod med tårarna i ögonen flera gånger. Brutet ben och han röjde värre än något jag hört i hela mitt liv! Vad fick honom att genomföra konserten plus att lägga till en h-e massa mer låtar än vad planerat? Endast kärlek. Kärlek till oss och till musiken. Det var stort. Jag kan inte säga annat! Och han fick tillbaks tusenfalt. 50 000 människor som sjöng för Dave där han satt tyst på stolen med gipsad fot och gitarren i knät blickandes ut över folkhavet. Han kastar huvuvdet bakåt och skrattar helt tagen och mycket rörd över all den värme, uppskattning, respekt och kärlek vi känner för att han stannade hos oss trots brutet ben. Känslan kommer jag bära med mig under lång tid.

Som på moln lämnar vi Ullevi. Hittar på Tove och Jonas och promenerar hem. Vi går genom stan i natten. Upplever konserten igen. Total eufori. Tänk om människor kunde vara så här kärleksfulla alltid. Vad kunde vi inte åstadkomma? Ja, Foo Fighters kommer för alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Speciellt Dave Grohl.

Lördag morgon. Hotellfrukost. Det fanns Ikaffe till mitt kaffe :-). Jag blir så lycklig. Vi checkade ut och promenerade till nordstan. Indiska. Förstås. Klänning till mig och en gemensam present till Tove och Jonas. Toves födelsedag idag. Och vi möter upp kidsen nere på stan. Vegetarisk restaurang. Lycka igen!! Sitta på uteservering i solen och få mat som går att äta. Vegetarisk buffe. Och Tove och Jonas fick öppna sitt paket. Tove blev glad. Jonas blev glad för att Tove blev glad. Jonas har väl iiiiinte riktigt likadan smak som jag och hon :-).

Vinkade av Sofia vid tåget. Hon åkte tillbaks till Västerås. Jag och ungarna gick till frisörsalong och köpte grå hårtoning. Spårvagnen tillbaks till lägenheten och så satte vi igång att färga håret igen. Och simsalabim. Jag har grått hår. Eller silver. Eller vad färgen nu heter. Jonas tycker att jag ser cool ut. Bra betyg med tanke på att Tove tyckte att jag som vithårig såg ut som en dont-mess-with-me-kind-of-person!! Jag har ingen bild ännu på mig som silver-grå-hårig. Men så fort jag får en så lägger jag ut den på bloggen.

20150612_172656 Middag på Avenyn. Och vitt kallt vin i solen.

11426809_10153506157981869_159836364_n My happy face. Sun, consert, friends.

SONY DSC

Gipsad fot. Kolla publiken.

SONY DSC

Vegetariskt.

SONY DSC

Tove och Jonas på promenad i Göteborg

Ja, den här helgen har varit helt fantastisk. Jag har umgåtts med Tove, Jonas, Sofia och Magne. Jag har ätit god mat på restaurang. Jag har upplevt något helt magiskt ihop med Foo fighters. Den konserten kommer gå till historien. Och nu slutligen är jag tillbaks i dockhuset med vackert grått hår och med en alldeles egen prins i soffan. Och på tal om prinsar. Grattis till Prins Carl-Philip och hans Sofia. Hela helgen har bara varit kärlek.

Namaste.

Pia

Om Frihet i blodet

Hej och välkommen till min blogg, Frihet i blodet. Fr.o.m Mars 2016 skriver jag på bloggen som finns på min hemsida. Ni är varmt välkomna dit: www.piagustafsson.se . Frihet i blodet ligger kvar orörd och för alla att läsa men som det ser ut i skrivande stund kommer inte jag att skriva några nya blogginlägg. Ljus och kärlek Pia Om du är intresserad av personlig utveckling, självkänsla, andlighet, attraktionslagen och livsförändringar så kommer du att känna igen dig här på bloggen. Jag skriver helt ur mitt egna perspektiv och mina egna reflektioner och jag hoppas att det kan inspirera och/eller motivera dig. Jag själv påbörjade en livsförändring 2013. Det var dags att stanna upp och hitta den jag i själva verket var djupt där inne. Personlig utveckling har alltid varit en stor del av min person. Nu tog jag det ett steg längre. Jag började fördjupa mig i mitt intresse andlighet och jag började jobba med attraktionslagen. Jag gick från att vara vegetarian till att bli vegan, från sambo till singel. Från yta till djup, till ett för mig meningsfullt liv som alltid legat närmast men som jag aldrig haft möjlighet att leva fullt ut. Jag flyttade från östkusten till västkusten. Från bostadsrätt i Västerås till att hyra ett pyttlitet hus strax utanför Hunnebostrand. Bytte yrkesinriktning från säljjobb i storstan till härliga möten på en stor konferensanläggning på liten ort. De närmsta åren skulle komma att bli de mest utvecklande och de mest utmanande jag någonsin upplevt. Och de mest skrämmande. Att lägga ut min tankar i offentligheten via min blogg t.ex. är en av de största rädslorna jag övervunnit. I ett led till den livsförändring jag önskade göra beslöt jag att downshifta 2014, dvs gå ner i arbetstid och minska på konsumtion för att istället ägna mig åt sådant som är mitt innersta jag. Jag ville utbilda mig inom coaching, skriva, spendera tiden i naturen ihop med min aussie Matilda och ja, bara leva ett lugnt och stillsamt liv och ta mig tid. Frihet har alltid varit ett stort och betydelsfullt ord för mig med så mycket innebörd på så många olika områden. Att göra vad jag vill med vem jag vill när jag vill och hur länge jag vill. Därav namnet på bloggen. Jag är diplomerad mental coach och utbildar mig idag till certifierad livscoach. Jag är född 1967, är skild och har 3 vuxna barn. Min bakgrund finns inom eget företagande, sälj och service. Jag har även en examen i ledarskap, marknadsföring, ekonomi och försäljning. Jag hoppas du blir inspirerad av det du läser, det skulle vara min stora glädje. Säg gärna hej i kommentarsfältet och/eller gilla min fb-sida som du hittar till höger här på sidan. Du är varmt välkommen! ”Creative people are easily bored, they like to take risks and they make mistakes – lots of them, they do NOT like rules, and they have BIG dreams. They ”think” with their hearts.” Namaste Pia
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s