Rastlös!

Jag längtar ut, jag längtar ut, jag längtar ut! Kajakturen blev inställd. Och ja, jag vet att den kommer bli av en annan dag. Men när? Rastlösheten kommer krypandes. Som den alltid gör. Jag vill se nytt. Hitta på något. Vara på väg någonstans. Kollar olika vandringsleder i Sverige. Och hamnade i Norge. Den norska gränsen ligger ju ca 8 mil från mig. Och ett nytt datum är satt. 7 september. Då har jag och en polare bestämt att vi ska ge oss ut på en dagstur i Norge.

11902486_10153113303307781_4829820239469499142_n

Kirköy! Från norska gränsen till Fredrikstad. Inte långt alls. Därifrån ut i skärgården via broar och tunnlar. Och tunneln ut till Kirköy är 4 km lång och går på havsbotten! Det är fantastisk natur i Norge. Det vet vi alla. Men att åka bil ut på broar från ö till ö tror jag kommer bli en fantastisk upplevelse. Och sen väntar en hel dags vandring på den största ön. Det är väl inte någon vildmarksvandring precis, ön är bebodd med 4000 åretruntboende så… Men jag tror det kommer bli en otroligt härlig naturupplevelse. Alldelses vid havet.

2f85a27115c5c56d716835070c6dd78e

Sen ska vi titta ut en vandring på 2 dagar med en övernattning. Eller två övernattningar kanske? Och varför inte i Norge? Det är på sätt och vis närmare till fjäll och fjordar att ta sig till Norge. Härifrån. Ja, vi har inte hunnit så långt i vårt letande ännu. Men jag känner att det skulle vara jäkligt härligt att komma iväg på en sådan tur redan i höst. Oktober, november kanske?

Fast nu först 7 september. Vi sticker på förmiddagen någongång. Bil 2-3 h kanske, sen heldag på ön. Kanske stanna till på de andra öarna när vi far tillbaka. Och sen eftermiddag lämnar vi Norge och far över till den svenska sidan igen  :-)! Behöver inte vara så jävla krångligt.

On-the-road

Och nu kan jag fokusera på att planera vår dag på Kirköy. Rastlösheten finns där under ytan men den är hanterbar. För datum är satt och jag vet att vi kommer åka! Jag, Jannice och Matilda! Och en dag ringer Fredrik och tar med mig ut på havet i kajak! Tålamod, Pia!

Kram

Pia

Om Frihet i blodet

Hej och välkommen till min blogg, Frihet i blodet. Fr.o.m Mars 2016 skriver jag på bloggen som finns på min hemsida. Ni är varmt välkomna dit: www.piagustafsson.se . Frihet i blodet ligger kvar orörd och för alla att läsa men som det ser ut i skrivande stund kommer inte jag att skriva några nya blogginlägg. Ljus och kärlek Pia Om du är intresserad av personlig utveckling, självkänsla, andlighet, attraktionslagen och livsförändringar så kommer du att känna igen dig här på bloggen. Jag skriver helt ur mitt egna perspektiv och mina egna reflektioner och jag hoppas att det kan inspirera och/eller motivera dig. Jag själv påbörjade en livsförändring 2013. Det var dags att stanna upp och hitta den jag i själva verket var djupt där inne. Personlig utveckling har alltid varit en stor del av min person. Nu tog jag det ett steg längre. Jag började fördjupa mig i mitt intresse andlighet och jag började jobba med attraktionslagen. Jag gick från att vara vegetarian till att bli vegan, från sambo till singel. Från yta till djup, till ett för mig meningsfullt liv som alltid legat närmast men som jag aldrig haft möjlighet att leva fullt ut. Jag flyttade från östkusten till västkusten. Från bostadsrätt i Västerås till att hyra ett pyttlitet hus strax utanför Hunnebostrand. Bytte yrkesinriktning från säljjobb i storstan till härliga möten på en stor konferensanläggning på liten ort. De närmsta åren skulle komma att bli de mest utvecklande och de mest utmanande jag någonsin upplevt. Och de mest skrämmande. Att lägga ut min tankar i offentligheten via min blogg t.ex. är en av de största rädslorna jag övervunnit. I ett led till den livsförändring jag önskade göra beslöt jag att downshifta 2014, dvs gå ner i arbetstid och minska på konsumtion för att istället ägna mig åt sådant som är mitt innersta jag. Jag ville utbilda mig inom coaching, skriva, spendera tiden i naturen ihop med min aussie Matilda och ja, bara leva ett lugnt och stillsamt liv och ta mig tid. Frihet har alltid varit ett stort och betydelsfullt ord för mig med så mycket innebörd på så många olika områden. Att göra vad jag vill med vem jag vill när jag vill och hur länge jag vill. Därav namnet på bloggen. Jag är diplomerad mental coach och utbildar mig idag till certifierad livscoach. Jag är född 1967, är skild och har 3 vuxna barn. Min bakgrund finns inom eget företagande, sälj och service. Jag har även en examen i ledarskap, marknadsföring, ekonomi och försäljning. Jag hoppas du blir inspirerad av det du läser, det skulle vara min stora glädje. Säg gärna hej i kommentarsfältet och/eller gilla min fb-sida som du hittar till höger här på sidan. Du är varmt välkommen! ”Creative people are easily bored, they like to take risks and they make mistakes – lots of them, they do NOT like rules, and they have BIG dreams. They ”think” with their hearts.” Namaste Pia
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Rastlös!

  1. pippilotti skriver:

    Samma här!!! Rastlös och vill nytt, nytt, nytt. Ut, ut, ut! Bygga upp nytt. Nytt liv, nya platser, nya stigar, nya vänner, nya upplevelser, nya intressen, nya berättelser, nya minnen, nya drömmar… Nyss fyllda femti och överrumplad av denna rastlöshet. Vem hade trott det haha! Stor kram 🙂

    Gilla

    • Frihet i blodet skriver:

      Underbart, Pippi! Somliga av oss är rastlösa. Vilket inte behöver betyda att vi inte älskar där vi är. För jag älskar verkligen där jag är! Men vill samtidigt ha in nya upplevelser i mitt liv. Och nya människor. Som jag kan lära utav. Möten. Så härligt beskrivet av dig. Love it. Sen handlar det ju lite om att som i mitt fall ha fått så mycket tid till mig själv. Barnen bor inte längre hemma b.la. Och jag älskar tid haha!
      Kram och tack.

      Liked by 1 person

  2. Ann-Mari skriver:

    Mmmm, den där rastlösheten. Som ”månskensbondmora” med dagjobb och en massa barn så är det inte helt lätt att få till det där att bara dra iväg. Men som det drar i mig. Äventyr. Eller bara storstan. Som uppvuxen med ett ben i storstan och det andra på landet är balansen viktig har jag märkt, annars blir jag smått galen… rastlös. Inte shopping, inte folkmassorna, vimlet, bilarna, avgaserna utan bara.. stan. Att få sitta på ett café i de lugna kvarteren, gå där mina förfäder gått, trampa samma asfalt som brorsan gjort före mig, ta del av historia och nutid.. det är som ett andra skinn. Men att få till det – inte helt lätt.

    Sen blir det ju inte bättre av att en del av mig vill till fjällen, där jag varit som liten.. och en annan vill till havet, där jag också varit mycket som barn.

    Att tillfredställa alla delar av mig tar flera år, men jag gillar ju att åtminstone ta mig dit i tanken 🙂

    Kram!

    Gilla

    • Frihet i blodet skriver:

      Nej, med familj och massa annat runtomkring får äventyr ibland stryka på foten :-). Jag är också ytterligheter. Stan – landet, skog – fjäll – hav! När jag någon gång åker in till Göteborg så tänker jag jämt att här skulle jag kunna bo haha. Men sen kommer jag hem till landet och känner detsamma. Nu har jag bott i stan i närmare 20 år och jag tror att jag är klar med den biten för alltid. Men jag älskar pulsen!! Ungarna bor i Gbg så det är bara att åka in och hälsa på dem om längtan sätter in.
      Jag blir alldeles snurrig om jag tänker på allt jag vill göra. När ska jag hinna allt detta? Men en dag i taget! Jag är ju bara 48 god damn!! Haha.
      Kram och tack för kommentar!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s